Forskare synliggör klimatbesparingar i co-living

Med klimatkris och ambitioner om ökat bostadsbyggande, vilka bostadsstrategier skulle kunna minska klimatutsläppen? Co-living är en strategi som lyfts fram men som sällan implementeras i det breda bostadsbyggandet. Forskarna Tove Malmqvist och Johanna Brismark har beräknat koldioxidbesparingarna i två svenska fallstudier av co-living, bägge med delningsarkitektur utvecklad av TIP. Resultaten finns att läsa i artikeln “Embodied carbon savings of co-living and implications for metrics”.

I artikeln jämförs klimatbelastningen från co-living med traditionella lägenheter inom en motsvarande byggnadskropp. Co-living ger 10-20% besparing på byggnadsnivå, beroende på om klimatbelastningen beräknas per kvadratmeter boarea eller bruttoarea. Mäts istället koldioxidekvivalenter per capita är besparingen 21% respektive 36% i de två fallstudierna. 

Artikeln illustrerar hur co-living inte bara minskar byggnadens klimatbelastning, utan också ger en mer effektiv användning av inomhusutrymmen samt en väsentligt ökad levnadsyta per person. Därmed anser forskarna att det finns bevis för att co-living kan vara ett sätt att erbjuda ett klimateffektivt och kvalitativt boende.

Forskarna lyfter också behovet av att hitta nya, mer lämpliga mätvärden och jämförelsetal. Traditionella mätvärden som baseras på kvadratmeter ​​bruttoarea eller uppvärmd golvarea bör kompletteras med att visa resursanvändning per person och per tillgänglig golvarea för varje person. Detta kan hjälpa byggsektorn att se den fulla potentialen i arkitekturen och nå utsläppsmålen.

Illustrationer av TIP. Datakälla: Malmqvist, T., & Brismark, J. (2023). Embodied carbon savings of co-living and implications for metrics. Buildings and Cities, 4(1), pp. 386–404. DOI: https://doi. org/10.5334/bc.347