Ett framtidsscenario för Stockholm år 2030

En grupp svenska forskare har med artikeln A pathway for parking in line with the Paris Agreement undersökt vilken omställning i bostadsnära rörlighet och tillgänglighet som krävs för att nå Parisavtalets klimatmål för år 2030. Genom en framtidsstudie av parkering och mobilitet i Stockholms stad illustrerar artikeln ett policyskifte som anses vara i linje med nationella klimatmål. 

Artikeln presenterar konkreta indikatorer och kvantifierar nödvändiga förändringar i Stockholm till år 2030. Fokus i samhällsplaneringen föreslås skiftas från att tillhandahålla fysiska parkeringsplatser till att tillhandahålla tillfredsställande rörlighet och tillgänglighet. 

Forskarna skisserar även upp en möjlig väg mot framtiden genom en kombination av mobilitetstjänster, parkeringsrestriktioner och medborgardeltagande. 

Forskarnas framtidsscenario 2030

1. Färre parkeringsplatser. För att vara i linje med Parisavtalet har cirka 60 000 bostadsparkeringsplatser tagits bort i Stockholm till år 2030. (Med nuvarande policy beräknas Stockholm bygga 30 000 nya parkeringsplatser mellan 2020 och 2030.)

2. Färre bilar. I Stockholm år 2030 har bilresande per person minskat med 25% jämfört med 2018. Bilinnehav per person har minskat med 27% jämfört med 2018. År 2030 är 30% av bilresorna eldrivna.

3. Ökad delning. I framtidsscenariot för år 2030 har stockholmarna tillgång till ett brett utbud av mobilitetstjänster i sin närhet; elbilar av olika storlekar, inklusive mikrobilar, samt cyklar och lastcyklar. Delningstjänster finns i en mängd olika former, från kommersiella operatörer till kooperativ. Privata hushåll hyr också ut sina fordon genom digitala plattformar. Totalt finns det cirka 7 500 bilar och minst 7 500 cyklar i Stockholms fordonsdelningssystem (exklusive P2P-fordon). Dessutom har den informella samåkningen ökat avsevärt, inom familjer och mellan vänner och grannar, vilket har underlättats av nya möjligheter att samäga fordon. 

4. Nära grannskap. I framtidsscenariot för år 2030 har lokala centrum förstärkts och har ett större utbud av tjänster och bekvämligheter, vilket har lett till att fler ärenden utförs lokalt. Det finns också mobilitetsnav i de lokala centrumen där stockholmarna kan hämta hemleveranser, lämna saker de behöver bli av med och hyra fordon. Många stockholmare, som tidigare inte haft tillgång till bil/cykel, använder dessa tjänster flitigt. 

5. Ökat inflytande. Forskarna belyser vikten av rättvisa, genomförbarhet och acceptans. Därav präglas framtidsscenariot för 2030 av högre medborgardeltagande. Stockholms stad har utvecklat olika forum för detta och medborgarna ges möjlighet att aktivt delta i utformningen av sin stadsdel. Stockholm har inspirerats av flera andra europeiska och sydamerikanska städer som infört mobilitetsfonder och budgetar som styrs av medborgare. Varje stadsdel i Stockholm har år 2030 en mobilitetsfond som invånarna i stadsdelen bestämmer över.

Artikeln publicerades digitalt i april 2022. Artikelförfattare är Fredrik Johansson, Jonas Åkerman, Greger Henriksson och Pelle Envall. Fredrik Johansson är projektdeltagare i MoBo III. Detta är det första av tre inlägg på Mo-Bo.se som uppmärksammar och illustrerar artikelns intressanta innehåll.

2022. En typisk bostadsmiljö där bilar och körbana dominerar det offentliga rummet. Foto: Theory Into Practice.

2030. Det lokala livet har stärkts genom ett större utbud av tjänster och bekvämligheter. Medborgarna ges möjlighet att aktivt delta i utformningen av sin stadsdel. Illustration: Theory Into Practice.